jag tänkte det varje dag. varje dag, i hur många år? 1,5-2? jag kommer aldrig kommer över honom. jag visste att det var möjligt - jag hade kommit över någon annan för längesen, någon som jag aldrig trodde jag skulle komma över heller (silly teenagers, huh) men nu var det ju "annorlunda". så fan heller, han var lika dum i huvet och okänslig som vilken annan kille som helst. sa att jag var the most beautiful, amazing person he ever met, älskade mig så mycket och var så sorry för allt. aaaaaaw, spyr litegrann där. men nu har jag gjort det igen. jag är så jävla stolt och känner mig så stark. jag har legat i min säng och försökt somna och flugit upp bokstavligt talat och insett att jag inte haft honom on my mind på flera dagar. veckor? who knows, tappat räkningen. synd att jag la ner så mycket tid och energi på att försöka få det att funka dock. min dyrbara tid. nåväl, nu kommer han aldrig in i mitt liv igen. kanske som vänner en dag, men han har gjort bort sig för all framtid och han vet vad jag tycker om honom nu. och det är inga vackra tankar. tänk att det skulle sluta såhär. jag visste det på nåt sätt hela tiden, men jag trodde faktiskt inte jag skulle förlora en vän som jag gjort. han är inte längre den fina engelsman med de blåaste ögonen som visste mitt namn bara dagar efter att jag flyttat till london och börjat jobba på raf. som kramade mig när jag var ledsen trots att han inte hade tid egentligen, som mitt under service stoppade mig och när jag lite halvirriterat tittade på honom och sa "yeah?", sa han bara "why are you so beautiful?". maybe one day. we might be mates. again.
in the meantime lever jag livet och gör förbjudna saker bara för att få spendera lite tid med en riktig man med en fit body. som får mitt hjärta att pumpa som electro och som fick mig att glömma k.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar